En saga om en olycklig mor!
En mor så hemskt olycklig satt i parken med sin lilla dotter i famnen.
Hennes pengar var slut och dom hade precis blivit vräkta från lägenheten.
En gång var hon en framgångsrik fotograf och hade tillräckligt med jobb för att gå runt.
En gång vägde hon 110 kg och nu vägde hon bara 60 kg.
Hennes dotter fick all mat, det var viktigare att hon överlevde tyckte hon fär hon själv hade ju levt livet.
Hon fick tag på en korg som hon la det vita lakarnet som dottern låg invirrad i, skrev en lapp och satte henne på en främlings trappa.
Lappen löd följande...
Kära man eller fru
Jag har förlorat allt jag ägt och kan inte längre ta hand om mina lilla blomma.
Jag känner dig/er inte men jag hoppas att ni kan ta hand om henne.
Det är ingen ide ni söker upp mig för jag är antagligen redan borta när ni läse detta.
Varför leva när man inte har något att leva för?.
Jag skänker er alla lycka och kärlek, snälla pussa min blomma från mig och hälsa att jag älskar henne men att hon får det bättre nu.
Många varma pussar och kramar
Mamma Sofie
Två veckor senare hittade polisen en kropp, stelfrusen och skör.
I handen höll hon ett halsband, ett sånt där som man kan öppna. I det fanns en bild på henne och dottern.
På baksidan stod det, till min älskade fru Sofie och älskade dotter Iris